Ja, ni ser inte i syne. Jag är tillbaka och det på många olika sätt, kan man säga. Det är inte bara med själva skrivandet, utan jag är helt återställd efter senaste operationen. I stor gick det bra, visst hade jag ont även om jag inte sa det till mamma och pappa, men de såg nog det på mig för de ville att jag skulle ta medusin trots att jag sa nej. På nätterna blev väl sömnen sisådär. Sov en timme, vaknade och ville ha något att dricka, sov en timme, vaknade osv osv. Jag förstår att mamma och pappa också såg lite trötta ut.
Men nu både äter och sover jag på samma sätt som jag har skämt bort mina föräldrar med.
Ett annat sätt som jag är tillbaka på, är att nu har jag hunnit varit hos barnen och mina dagmammor. Mitt första sommarlov varade i 13 veckor och det var inte utan att mamma undrade hur det skulle gå. Visst ville jag att mamma också skulle få leka med barnen, men det ville inte mamma. Som sällskap fick ha med mig en liten brandbil. Det funkade jättebra.
Men det som ni är mest intresserade av är kanske mitt skrivande. Jag vet att det var ett tag sedan sist, men den största anledningen är att mamma hade slarvat och glömt kameran hos min moster. Nu tog detta ca 2 veckor innan den kom tillbaka. Hoppas att mamma aldrig glömmer den någon mer gång. Nä nog tjötat, nu visar vi lite kort på vad som jag har gjort.

En dag var jag inne hos grannen. Han har en massa godis inne i sitt garage, så dit ville jag naturligtvis. Titta vad jag hittade där. En fin radio och den skulle han kasta.

Nya utmaningar, dags att lära sig datorn. Mamma tyckte att jag skulle rita en snygg teckning.

Så pjåkig blev det inte, tycker jag. Tycker nog att jag har en viss talang.

En dag passade jag och mamma på att baka bullar. Nu fick inte mamma så mycket att göra med själva baket, när jag väl fick tag i brödkaveln släppt jag den inte.

Tvätta måste man också göra. Viktigaste är att mina snuttar blir rena, själv kan jag gå nästan naken.

En dag tyckte mamma och pappa att mitt rum behövdes städas. Först sa jag att det skulle jag göra själv, men det blev bara en massa snack. Visst hjälpte jag till med att bära ut alla mina leksaker, böcker mm

Mamma nu är jag redo. Skynda dig att ta kort, för jag håller på att ramla.

Om jag sätter mig bakom dörren ser mamma kanske inte att jag leker med mina bilar istället för att städa.

Så här fint blev det när alla saker var på plats igen.

Dags för lunch. Jag tycker om pannkakor, eller kanske rättare sagt roliga gubbar.

Håller på att förbereda mig på att gå ut och hjälpa pappa jobba lite med veden.

Nä, det var inte så roligt. Min motorsåg funkade inte så bra i verkligheten och jag fick inte låna pappas.
Fattar inte varför, för jag har ju all utrustning man behöver, till och med dubbla hörselskydd.

Det var roligare att vara hos mormor och morfar. Där fick jag hjälpa till när de hade städdag. Morfar soppade ihop skräpet i en stor och fin hög och jag spred ut det igen.

En dag var det dags att ta en promenad till hästarna, som bor alldeles i närheten. Förra gången jag var här var mormor med. Då hade vi inget med oss till hästarna. Den här gången tog vi med goa morötter och knäckemackor.

Jag skulle också vilja göra som de tjejerna gör, sitta på ryggen på en häst som springer och hoppar.

En fin och solig dag brukar vara läge för ett bad. Nä, lite för kallt. Tror att jag väntar en stund.

Vattennivån i sjön är jättehög. Mamma sa att denna stora ratt funkar som kranen i badkaret. Om man öppnar luckan forsar det in ännu mer vatten i sjön. Det måste jag testa.
O, nej! Det funkar inte, någon har satt dit en stor kedja med ett hänglås och de har tagit med sig nyckeln.

Dags för lite stillsammare aktiviteter. Kusin Filippas dator skulle visst lagas. Jag hjälper mamma. Små skruvar och små händer är en bra kombination.

En dag kom farfar och farmor med en liten present. En fågelholk. Den satte vi upp direkt ute på förrådet. Då kan jag sitta och äta frukost och samtidigt hålla koll på fågellivet.
Redan dagen efter var det 2 små fåglar som flög ut och in flera gånger.

Som ni förstår tar det på krafterna att ha roligt. Det händer saker hela tiden. Även om jag håller ett rätt högt tempo, behöver även jag samla lite kraft.
Det var ett litet axplock på mina dagar sedan sist.

Jag lovar att jag ska hjälpa till och hålla koll så att mamma vet var hon lägger kameran. De närmsta tre dagarna ska jag nog mest leka med barnen, men på torsdag är det dags att åka upp och hälsa på gammelfarmor igen.
Undra om de har fått någon snö och jag ska ta med mig mina skidor???

Viktor